Hjälp va har vi gjort!? Nu är det nämligen bestämt att vi inte kommer att ha barnen samtidigt på veckodagarna utan bara på helgen. Det innebär att vi enbart kommer vara barnlediga varannan helg. Beslutet har stötts o blötts i nästan ett år. Åh för att vara helt ärlig så är det jag som pushat för detta. TT är nog som de flesta män, lugna o svåra att stressa upp o med en märklig förmåga att både stänga av öron o ögon!
Varför har vi gjort så här nu då....jo barnen blir äldre o kraven från skolan ökar. Med ett litet hus o många barn är det inte alltid lätt att tänka o få studiero. För mig är skolan viktig o jag vill stötta mina barn så mycket jag kan o det kommer nog jag göra bäst med färre barn här i veckorna (hoppas jag).
Men vad tycker barnen då? Ja det är det vi är lite oroliga för. Eftersom ingen av barnen går i skola i vårt område så har de därför inga kompisar här. Det har inte varit så kännbart eftersom de har varandra o leker jätte bra o sen följer kompisar med hem efter skolan när det finns möjlighet.
Nu i helgen hade vi vänner på besök de har två grabbar i våra barns ålder. Vid matbordet satt kompisarnas barn o försökt reda ut vilka som var syskon (inte alltid så lätt), då sa våra barn i kör...vi är alla bröder! Och TT:s 5-åring sa " för vi är en familj"! Det var så att tårarna ville smyga sig fram hos mig. Så otroligt gulligt sagt!! Så nu sitter jag här med stor vånda, hjälp har vi fattat fel beslut??
