I lördags vaknade jag 7.30 av att ytterdörren öppnades o stängdes för att följas av ett porslin slamrande i köket. Jag väckte TT o sa att nåt av dina barn är vakna o uppe (vi har som regel här hemma att innan kl 8 går man inte upp). Han stapplade upp yrvaken o ut i köket, men han var snabbt tillbaka. "Det var XX som var uppe", min minsta. Jag blev minst sagt förvånad, varje dag mån-tors har jag fått väcka honom samma tid 7.30 för att komma iväg till skolan! Sen när helgen kommer o vi kan njuta av sovmorgon då minsann är han både påklädd o klar med frukosten tidigt o utan tjat :)
Nu är det söndagmorgon o alla sov (eller var tysta iallafall) till kl 8.30...tjoho! Fast vår fina gosiga katt stod istället utanför vårt sovrumsfönster o skrek förtvivlat i någon slags hungersaknarminfamiljdesperation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar