Nu har barnen gått i skolan några veckor o förutom lössen så kommer ju även förkylningarna som ett brev på posten. När det är flera vuxna runt barnen kan det leda till diskussioner om när ska barnet få stanna hemma från skolan. Om barnen själva får bestämma (iallafall våra) så stannar dom gärna hemma o myser en hel dag. Jag o TT har som riktlinje att om man har feber så stannar man hemma annars är det skolan som gäller. Är det gympa så brukar jag skriva en lapp till läraren att det aktuella barnet inte behöver delta. Så här gör vi av två orsaker o det första är att när man är hemma så missar man massor i skolan o det är jobb som måste tas igen. Det andra är att barnen inte ska lära sig att vara hemma för minsta lilla utan ibland är det lite tuffare o då får man kämpa lite extra, det gäller nu men även såklart in i vuxenlivet.
Problemet är att vi vuxna inte riktigt har samma syn på det här. Hos den ena föräldern får barnen stanna hemma för minsta lilla vilket såklart blir en omställning för barnet när det blir "sjukt" hos den andra. Sånt suger verkligen energi. Åh när vi försöker prata om det för att försöka hitta en någon så när lika linje så är det som att prata med en vägg. Så himla tråkigt o ledsamt!
Det här är kanske en petitess men så här är det ofta, säger den ena A så säger den andra B.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar