Omgivningen tänker och reagerar lite annorlunda på vår familj och kanske inte alltid har förståelse för hur vi lägger upp saker och ting. Oftast är det av omtanke och kärlek. Ta tex sommaren som jag skrev om tidigare...vi har bestämt att vi inte ska göra allt tillsammans hela tiden utan dela upp tiden och barnen för att på så sätt spara på vår energi och förhoppningsvis orka vara glada och bra föräldrar heeela sommarlovet. Min mamma och bror tycker väldigt mycket om TT och hans barn och vill alltid väldigt gärna att dom ska följa med på saker och ting (vilket gör mig väldigt stolt över att dom tänker så) som händer i vår släkt. Jag o andra sidan kanske ser ett tillfälle att dela på oss för några dagar.
Sen har vi våra vänner som tänker tvärtom, dom är inte så många men dom finns. Att det är jobbigt att bjuda hem oss som är så många och pricken över i...har fem grabbar. I början kunde jag bli väldigt sårad och visst inte riktigt hur jag skulle hantera saken. Lösningen för oss har varit att ge oss själva tid, tid att lära känna varandra och var våra gränser med barnen går sen ge våra vänner tid att lära känna oss som familj. Vi fick alltid bjuda hem vänner första tiden sen när dom märkte att det faktiskt fungerade så började dom så smått bjuda hem oss...så det verkar som att även den biten börjar falla på plats :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar